Vad är klimakteriet? Vi reder ut begreppen
Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion avtar, menstruationen upphör och markerar slutet på de reproduktiva åren. En stökig, känslosam och ibland lång tid för många kvinnor, med stora individuella skillnader av symtom och besvär. Klimakteriet definieras som tiden före och efter den sista menstruationen och varar i mellan 5–10 år.
Ca 75 % av alla kvinnor upplever besvär med värmevallningar och svettningar under den här tiden, men också sömnlöshet, hjärtklappning och oro är vanligt. Ca en tredjedel av alla kvinnor får så svåra besvär att de behöver behandling.
Andra vanliga symtom under klimakteriet
- Humörförändringar, minskad självkänsla och ökad stresskänslighet
- Nedstämdhet, ångest, oro och lätt till gråt
- Koncentrations- och minnessvårigheter
- Hjärtklappning
- Led- och muskelvärk
- Viktökning
Klimakteriet delas in i tre olika faser:
Perimenopaus
Startar ca fyra år innan menopaus, vanligtvis med debut runt 45–50 års ålder. Denna period kännetecknas av stora och snabba hormonförändringar och förändrade blödningsmönster. Nivåerna av östrogen stiger och sjunker om vartannat under den här tiden och symtomen blir därför ofta intensiva och oförutsägbara och skapa stort känslomässigt lidande.
Menopaus
Tiden för sista menstruationen kallas för menopausen och studier visar att menopausen inträffar i genomsnitt vid 51 års ålder. När mensen har uteblivit i mer än 12 månader är det troligt att menopausen har inträffat. Faktorer som ärftlighet och rökning påverkar debuten och generellt sett har rökare en tidigare menopaus än icke-rökare.
Vanliga besvär förknippade med menopaus:
- Likgiltighet, mindre aptit på livet och apati.
- Vallningar / sömnsvårigheter av annan karaktär.
- Torra slemhinnor / urinvägsbesvär.
- Mer fett runt midja och inre organ.
Postmenopaus
Tiden efter menopaus och resten av livet. Här inträffar lugnet efter stormen och äggstockarnas östrogenproduktion upphör till slut helt. Nästan hälften av alla kvinnor upplever besvär med svidande och torra slemhinnor i underlivet till följd av den tilltagande bristen på östrogen, även smärta vid samlag och återkommande urinvägsinfektioner är vanligt.
Men denna tid i livet kan också upplevas positivt
- Man känner sig mer attraktiv.
- Man är mogen med stor livserfarenhet.
- Man bryr sig inte lika mycket om vad andra tycker.
- Man skaffar nya hobbys och får fler intressen.
- Man känner att självförtroendet är bättre.
- Man njuter mer av tillvaron och känner ökad livsglädje.
Hormoner
Östrogen och progesteron
Östrogen och progesteron är huvudsakliga könshormoner hos kvinnor, vars samspel påverkar allt från reproduktionsförmåga till humör och ämnesomsättning.
Östrogen är ett samlingsnamn för en grupp hormoner i olika former. Vanligast är östradiol, östron och östriol som dominerar i kroppen i olika perioder i livet. Östradiol är den mest potenta formen av östrogen och den primära formen under kroppens reproduktiva år, östron efter klimakteriet och östriol under graviditet.
Östrogen bildas framförallt i äggstockarna, men även i hjärna och fettvävnad och påverkar hela kroppen:
- Skyddar hjärta och kärl
- Reglerar bentäthet
- Viktigt för immun- och nervsystem
- Medverkar i kroppens ämnesomsättning
- Viktigt för bildandet av kollagen som håller huden slät och elastisk
Östrogenbrist påverkar vår sinnesstämning
När östrogennivån sjunker, så sjunker också hormonet serotonin som påverkar vår sinnesstämning och känsla av välbefinnande. Lägre serotoninnivåer kan göra oss lättirriterade, nedstämda och orsaka sömnproblem.
Progesteron
Hormonet progesteron produceras främst i äggstockarna, men även i mindre mängd i binjurarna och är östrogenets antagonist och synergist på samma gång.
Progesteron ansvarar för att förbereda livmodern för en eventuell graviditet genom att bland annat göra slemhinnan tjockare och motverka sammandragning. Vid graviditet förhindrar progesteronet ännu en ägglossning och minskar risken för missfall.
Om graviditeten uteblir, minskar produktionen av progesteron och menstruationscykeln sätts igång på nytt. Progesteron reglerar också sömn och humör och är viktigt för hudens hälsa.
Egenvård under klimakteriet
Det finns mycket du göra själv för att må bättre under klimakteriet
- Motionera - motion minskar värmevallningar och ökar välbefinnande på många sätt.
- Prioritera sömnen - sömn är avgörande för en hjärna i balans.
- Minska ner på livsmedel som ger värmevallning - kaffe, te, starka kryddor, alkohol.
- Stärk musklerna i underlivet – gör dagliga knipövningar för att motverka inkontinens.
- Sluta rök om du kan rökning kan förvärra klimakteriebesvär.
- Hitta rätt egenvårdsprodukt - med rätt egenvårdsprodukt kan man få god hjälp.
Naturligt baserad egenvård återställer balansen
Standardiserat pollen- och pilstillextrakt
Balans Plus Menopause är en effektiv och naturligt baserad hjälp mot vanliga besvär i övergångsåldern och innehåller standardiserat, högkoncentrerat pollen- och pistillextraktet G63® kombinerat med extrakt av rödklöver, viktiga B-vitaminer och biotin.
Saffran för en positiv sinnesstämning
De hormonella förändringar som klimakteriet för med sig kan göra oss mer känslomässigt ömtåliga och sårbara.
Balans Plus Mood innehåller extrakt av standardiserad saffran kombinerat med extrakt av rosenrot som stödjer kroppens förmåga att anpassa sig till känslomässig stress.
Kliniska studier visar att saffran kan påverka vårt välbefinnande på ett positivt sätt genom att höja vår sinnesstämning samt stödja känslomässig balans och koncentration.
Saffran är säkert att använda och är ett enkelt sätt att förbättra sin vardag.
Friska urinvägar
Kvinnor i klimakteriet har en ökad risk för återkommande urinvägsinfektioner då den skyddande effekten från östrogenet minskar i takt med lägre östrogennivåer.
Balans Plus Cranberry Duo innehåller en dokumenterad och samverkande kombination av tranbär med en naturligt hög halt av PAC (proantocyanidiner), kanel och 5 miljarder levande mjölksyrabakterier från Lactobacillus helveticus LA401 och Lactobacillus plantarum LA402. Tillsammans skapar de en sur miljö i urinvägarna vilket gör det ogynnsamt för skadliga bakterier att få fäste.